Referat Div.3 herrar – Älmhult

 i Herrlaget, Volleyboll

Dessa underbara div. 3-sammandrag. Det var länge sedan men nu var det dags igen. Efter att vi huserat i div. 1 en längre tid är vi nu åter i denna serie. Klockan 06.30 åkte vi till Älmhult för att
se efter hur motståndet var nuförtiden i div. 3.
Vårt ungdomslag har ställt upp i div. 3 ett antal gånger så någon enstaka av oss kände till nivån på motståndet. Jag var lite osäker. Det skulle visa sig att vi inte gjorde bort oss någon gång.

Vi som åkte dit var: Lill Ive, Stor Ive, Danne, Muhammed, Jocke, Ambulans Micke, Erik och Adam. Håson var supporter efter bilköp i Halmstad men var nog i själva verket lite sugen på att vara med.

Vi hamnar i en grupp tillsammans med Aneby och Eneryda. Dessa två lag möts först och vi dömer. Vår superpassare är förstedomare och är stel inför sin första div. 3 match på 15 år.

I första matchen möter vi Aneby. Som vanligt med vårt lag ”förlorar” vi inspiken. Vi kommer nog aldrig att vinna en sådan. Ett fåtal av oss slår hårt men de andra, vad gör de… ja, de gör väl annat
bra antar jag. De blonda blåögda hjältarna från skogarna såg stabila ut. Vi känner på varandra i början. Medan de andra i laget är mer självsäkra och kanske tror på vinst hela tiden är jag ju mer
tveksam av mig men medan matchen rullar på märker jag att vi också kan. Aneby har väldigt roligt när de spelar, roligast av oss alla (förutom vi) i Älmhult denna dag. Vi börjar långsamt visa
dem att vi är det bättre laget. Mikael börjar ta peten som kommer över block och ner på vår högerkant och så skulle det fortsätta hela dagen. Jag vet inte om ett enda gick i golvet, Micke var
plötsligt där hela tiden. Danne ger de orutinerade i vårt lag en väldig egoboost genom att släppa in dem tidigt i matchen och ge dem möjligheter att avgöra boll efter boll. Erik stormar fram som
en ström med flodhästar och vet plötsligt var han ska vara hela tiden. Vi ror hem matchen med 2-0.

I andra matchen möter vi arrangörerna, Eneryda. I deras lag finns det två killar som står för rutinen och resten är yngre förmågor. De räcker inte riktigt till mot oss. Vi börjar hitta receptet
som ger oss övertaget. God servmottagning med Jocke, Muhammed och Lill Ive. Vår coach för dagen, Danne, passar så att alla offensiva spelare får möjlighet att göra bra ifrån sig. För att inte
bara ha enbart mosvilliga, spända och supertaggade spelare på planen (Martin och jag är så övertända i bakplan att vi båda är på samma bollar hela tiden) byter vi in Stor Ive som står för
rutinen och lugnet. Det ska dröja två minuter sen får han en boll rakt på snoken, skade-timeouten är ett faktum. Gammal är äldst, han spottar ut blodet, smider onda ränker, fortsätter och tar gruvlig hämnd. Vi vinner matchen ed 2-0.

I tredje matchen möter vi Lenhovda A. De flesta av de killarna brukar hålla till i sanden och det är kul att spela mot dem. Vi bråkar om ledningen och följs åt. Vi lyckas ändå ro hem första set. I
andra set presterar våra lag ungefär lika bra. Skillnaden är hoppservarna som kommer mot oss, vi har svårt för dem. Vi har matchboll i andra set men reder inte ut situationen och förlorar andra set med 24-26. I det tredje setet är vi inte dåliga men vi räcker inte till. Vi förlorar med 1-2.

I fjärde matchen möter vi Falkenberg. När vi mött unga friska lag är vi vana vid att de har en rätt så kaxig attityd. Killarna som idag representerar Falkenberg är lite mer modesta och tillbakalutade. Jag antar att i Falkenberg där tränar man riktig volleyboll. Där börjar man lira när man är tio och lär sig regler och grunder från början (inte som vissa andra som är i princip självlärda de första fem åren av sin karriär). Alla i deras lag var mellan fjorton och nitton och vi är
mellan arton och fyrtio. De spelar en mycket ren volleyboll men de har helt enkelt inte tränat lika många år gemensamt som vi gjort.
Ive passar rens till Adam, då är det kul att spela, tjohoo! När undertecknad tar en massiv spike är självförtroendet på topp och vi har roligt när vi spelar. Vi presterar bra i block och Erik hinner ut på kanterna hela tiden. Inte en gång är det singelblock från vår sida när han är i framlinjen. Vi får mycket rena anfall på oss, ibland med riktigt bra fart på bollen. Vi lyckas ändå (eller på grund av detta) bra i försvaret. Moe Joe sätter flera långa flacka vänsterspikes längst ner i hörnan på anfallande sida. Han är också en av dem som vägrar peta. Vi är nog inte så bra på det någon av oss egentligen.

I sista matchen spelar vi mot Aneby igen i match om femteplatsen. De har om möjligt ännu roligare denna match och det blir en avslappnad tillställning. Det är många sköna, glada kommentarer framme vid nät. Micke får på en riktig parrerökare och sänker Måns Möllers lillebror som faktiskt är libero i Aneby. Han klarade sig bra efter att ha pausat lite i horisontellt läge. Fast han fick såklart nästa serve på sig. Vi gör bra ifrån oss, försöker spela ut. Danne är solidarisk med passen och fördelar gott. Martin får mycket utrymme på vänsterkanten. Vi är goda blockspelare, centrarna är alerta i sitt blockspel och presterar bra.

Moe Joe sätter mycket bra fart på bollen från vänsterkanten och är alltid redo. Dessutom servar han väldigt bra. Jag själv har väldigt dålig procent i mina mottag på hans servar på träning
Denna dag slår Lill Ive hårdast. Han petar en gång på fem matcher, han går fullt hela tiden.
Dessutom är han den enda som har möjlighet att säga ”Bra pass pappa”, vilket nästan ger en tår i ögat hos oss andra.
Jocke står stabilast när han får ta servmottagning.
Ambulans-Micke verkar ha väldigt lätt för inomhusvolleyboll trots den ringa erfarenheten.
Likaså Erik. Istället för som center hela tiden krocka med passaren som jag gjorde i matchsituation i två år är han hela tiden en utväg för vår passare.
Stor Ive är ingen träningsnarkoman men vill gärna vara med när vi spelar, tack för det. Trots detta tycker jag att hans pass genom hela falkenbergsmatchen funkar toppen. Dessutom kan han som
center vinkla bollen, något som undertecknad fortfarande har kvar att lära sig.
Danne, vad finns det att säga. Han tjatar om att vi ska lägga ner Jantelagen men vem är det som hela tiden ältar att han är dålig trots att han är bäst i laget och dessutom har mest volleyboll i sig?

Kontakta oss

Ingen är här just nu, men skicka gärna ett meddelande.